Bebisens kön

Idag är äntligen dagen kommen. Rul, rutinultraljud. Det är en sån stor sak under en graviditet, tycker jag. Men vet även att många andra tycker det med mig. Man får kika in på sin lilla skatt och man kollar så allt ser bra ut. Man kan tex upptäcka hjärtfel och en massa andra läskiga åkommor. I Sverige kan vi även få veta könet då. I USA tex kan man få veta tidigare än så. Men eftersom vi har rätt till abort tom vecka 18+0 (22+0 under särskilda omständigheter och domstolsbeslut) får man i regel inte veta könet innan dess. Även om det finns undantag där du kan få veta innan.

 

Hur som helst. Detta med könet. Vi kollade inte med Alvar och det var ändå så mysigt att gissa och klura hela graviditeten. Att få veta under förlossningen var magiskt. Med Todd valde vi att kolla och spänningen försvinner ju men istället fick vi chansen att kalla honom Todd redan i magen. Vilket enligt mig kändes lite mer personligt. Det var så mysigt att säga att Todd sparkade eller att Jens skulle känna på Todd när han levde rövare. Så vi har valt att kolla denna gång med. Om det går att se.

 

Inte för att könet i sig är viktigt alls. Och det var egentligen detta jag ville komma till. För jag är ga ska trött på denna sak. Folk får önska och känna hur de vill. Men jag avskyr när folk tar sig friheten att bilda en uppfattning om hur jag och Jens känner. När folk fick veta att vi väntade en pojke till med Todd fick vi helt sjukt nog medlidande. Folk tyckte synd om oss. Det var bland det märkligaste jag varit med om. Synd om oss för att vi skulle få ännu en till synes frisk son?! När vi själva inte var det minsta besvikna. Folk sa redan då att vi kommer försöka få en tredje så vi får en flicka. Jag ville jämt bara skrika STOPP! För jag har aldrig någonsin uttryckt någon önskan om att Todd skulle bli en flicka. För mig är det inte viktigt att någonsin få en flicka. Det är inte viktigt med något av könen. Det viktiga är klyschigt nog att vårt barn mår bra. Jag tror helt ärligt att jag bara kan föda pojkar. Oavsett hur många barn vi skulle få. Och jag är helt FINE med det. Jag sa till folk att jag inte alls önskade en tjej innan vi visste vad Todd var. Jag sa att jag inte önskade något. Jag fick känslan av att många tycker att en flicka är det finaste man kan få och att man ”ska” önska det men jag håller inte alls med. Ett BARN är det finaste man kan få. Jag försökte förklara att Alvar då var det bästa vi hade (nu är det förstås båda, eller ja alla tre) och han är en pojke, alltså en son, Varför i hela världen skulle vi bli besvikna av att få ännu en av det bästa vi har? Inte för att en tjej inte skulle bli det bästa vi har, men jag tror ni förstår. När vi nu väntar en tredje är den sista anledningen till ett tredje barn för att vi ville ha en tjej. Eller en pojke för den delen. Könet har inte med längtan efter ett till barn att göra. Klart det vore häftigt att uppleva både pojke och flicka, men tänk så häftigt med triss i pojkar med. Det är liksom det bästa eller det bästa om väntar. Så skulle vi nu få ännu en tredje pojke, vilket jag verkligen tror, kommer det inte finnas någon besvikelse alls. Det kommer heller inte finnas någon besvikelse om det är en tjej. Det kommer inte under några omständigheter finnas någon besvikelse. Det har alltid varit en tydlig känsla och kanske ännu mer efter missfallet och Todds sjukdom. Allt vi vill är att vårt barn mår så bra som möjligt. Däremot kommer det bli roligt att veta. Om vi ska kalla den vid det tjejnamn vi bestämde för 1-1,5 år sen, eller om vi måste lägga in en växel för att hitta det perfekta pojknamnet. Det ska bli roligt att få lite mer vetskap om den lilla i magen. Men något värde i könet lägger vi inget värde i alls och kommer aldrig att göra. Så vad det än blir behöver ingen denna gång visa oss något medlidande. För vi är de sista som lider, jag lovar.

 

Folk får som sagt önska och känna hur de vill detta är bara vår känsla kring det hela. Jag vill bara inte att någon förväntar sig att vi ska känna likadant och absolut inte hamna i samma situation som sist där folk tyckte synd om och visade oss medlidande för något vi absolut inte mådde dåligt eller var ledsna över. Känns så fel att få medlidande för en sådan sak. Kändes som om Todd i andras ögon var mindre värd än en om det varit en flicka. Ikväll kommer vi förhoppningsvis få veta och vad det än blir kommer lyckan vara exakt lika stor. Jag tror pojke och jens tror tjej. Vi får se vem som har rätt. Tänk vilken spännande tid som väntar oss!

  • Thérèse Sjögren

    Jag tror att man utgår från att en man vill ha söner och en kvinna vill ha döttrar.
    Hade två döttrar. Nöjd med antal barn. Folk tjatade. Tänk på maken, han måste få en son att gå på fotboll med. Att han redan gick på fotboll med ena dottern tog dom liksom inte in.
    Blev gravid igen. Medlidande. Den här gången MÅSTE det bli en pojke så ni kan vara klara sen. Det blev en pojke och klyschorna har haglat sen dess.